FÖRBANNADE ILSKA!!!
om tidigare,som åker in och ut på
sjukhuset som en jojo är åter där igen.
Sämre än nånsin,läkarna hittar inget konkret
fel på henne,bara en massa "småfel"..
Och igår sa dom att utgången är oviss.
Men en massa småfel blir ju ett stort fel
till slut...kroppen orkar helt enkelt inte längre.
(Jag har fått det så klart efter jag fick obduktions-
papprena på pappa,och den listan av fel var lång.)
Och att läkarna kan se att några specifika
dåliga prover,så kan dom väl inte heller
ge en specifik behandling mot det.
Moment 22 på ett sjukt sätt för att leka med orden.
Och mina anhöriga säger att de talat om
att hon är missbrukare,men jag vet inte riktigt
om jag tror på det,de kanske har sagt en del
men inte allt.Det är för "smutsigt"...
Men låt det för fan va smutsigt då,huvudsaken
är väl att hon överlever,dom enda som dom lurar
är ju sej själva,och skyller på en massa andra saker
utom det som det beror på.
Men det kanske bara är jag som ser och förstår
det,eftersom jag levt och sagt samma lögner.
Som jag fortfarande står för att det beror på
så många års missbruk,har legat inne på sjukhus
så många gånger,med liknande mystiska åkommor,
nära döden oräkneliga gånger,men jag talade aldrig
om att jag missbrukade så dom kunde aldrig leta
på rätt ställe.
Jag berättade inte för mina anhöriga
att jag låg inne,att jag var skitdålig,kom med
bortförklaringar,att jag var ute på jobb ,inte
hade någon telefon så jag kunde inte svara osv..
Jag känner att jag går igång som fan på det här.
Det är ilska,förtvivlan,rädsla och maktlöshet
som jag känner bland annat.
Och som jag skrivit förut så är jag faktiskt
inställd på att gå på en begravning snart igen.
Det låter kanske kallt.
Men det är så jag känner,jag stöttar naturligtvis
henne och ber för att det ska gå bra men
jag har lärt mej att se sanningen,hur jävla
jobbig den än är.
Och att jag känner den här förbannade,tärande
och destruktiva ilskan är något som jag jobbat
med i flera dagar nu.
Jag har inte idag råd att gå och vara ilsken,
den förstör så otroligt mycket,mest mitt mående
som får sej en riktig törn,så jag jobbar som sagt
mycket med det nu för tillfället.
och det släpper lite när jag skriver här,även
om det kanske blir hoppigt och lite osammanhängande.