www.carlsa.blogg.se

 

                                                                                                                                

Jag förstår inte alltid livets avsikt med de prövningar det utsätter mig för. Eller utsätter mig för? Jag ser det inte så längre utan jag ser det som möjligheter jag får av livet. Att jag FÅR av livet. För att lära mig och för att hantera livet på dess villkor. Jag FÅR allt för att utvecklas om jag själv möter det så. Men tråkigt nog så kan jag välja att fördömma det som händer eller använda mig av det som händer för att behandla någon i min omgivning illa genom gamla beteenden. Och då skadar jag minst två personer av det. Mig själv och den andra, men oftast så skadar jag fler och skapar då ett onödigt dåligt mående genom det. Försöker att inte göra det längre utan jag gör de uppoffringar livet kräver av mig. Så jag accepterar med full tillit till livets vilja. Inte utan att se tillbaka utan jag ser tillbaka ofta för att se det som erfarenheter som jag kan använda mig av. Jag ser av dem hur jag kan och inte kan göra. Om jag inte gjorde det så skulle jag förneka den jag är. Men det som är skillnad idag emot hur det var förr är att jag ser positivt på det som skett. Jag lär av det men inte tycker synd om mig själv för att det har hänt. Är tacksam FÖR att det har hänt för det har gjort mig till den jag är idag och det har fört mig HIT. Precis där jag ska vara i detta ögonblick och därigenom får jag frid inom mig. Att kunna acceptera det förflutna, att kunna ta emot tillvaron sådan den är och accepterar de livsvillkor som jag inte kan göra något åt, gör livet lättare. Det skänker den tillfredsställelse som jag så länge förr jagade efter.     .                                                                                                                                                            

Gårdagen kan jag stryka ett sträck över för att sedan gå vidare. Inte glömma det. Men jag kan inte leva i det och tro att jag fortfarande är där eller lura mig själv att jag fortfarande är den jag var igår. För det är jag inte. Varje dag innebär en ny början. För varje dag som jag är avhållsam, medveten och aktiv i mina val och tankar ökar mina möjligheter att se framtiden med tillförsikt. Livet hjälper mig att ta itu med mina problem. Den makten livet har överger mig inte.                                                                                                                             

.

När jag ställs inför nya svårigheter eller när familjeproblemen tonar upp sig då hjälper den mig att säga det som måste sägas och att göra det som måste göras. Medvetandet om att den ständigt är med mig ger mig styrka att gå vidare, en dag, ett ögonblick i taget. Det ögonblicket nu är allt jag behöver för att njuta av livet.

.

I går är förbi. Jag vinner inget på att gå att grubbla på varför det hänt. Jag vet varför det hänt och accepterar det. Och är det djupare saker som jag inte vet så tar jag reda på varför och sedan lämnar jag det. Men jag plågar mig inte längre genom att älta att det och det har hänt. Det är att fastna i ett problem i stället för att lösa det. Många problem löser jag så enkelt genom att inte fastna i dem.

.

I dag är en ny dag som rymmer oändliga möjligheter. Min inre styrka och alla erfarenheter som det förgångna är ska hjälpa mig att göra det bästa av den. Livet är nu och ingen annan gång.

.

 

Den styrkan har jag och du... Bara vi vill göra vad som krävs för att ta fram den. Och kan bara göra min del och du kan bara göra din. Men det är inget som säger att vi inte får hjälpa varandra och lyssna ärligt på varandra. Det kostar aldrig någonting. Kanske livet ger mig möjligheten då när någon vill berätta något en chans att få ett svar jag länge sökt, Den chansen missar jag om jag bara vill höra min röst.

.

 

Jag har kommit till de flesta insikter i samband med att jag pratat och lyssnat öppet med någon. Jag har ofta haft insikten inom mig men jag har inte kunnat ta fram den medvetet för att jag kanske sökte fel ord. Ofta så räcker det med en mening från någon annan som gör så polletten ramlar ner och jag kommer till insikten. Så mina gamla begränsade övertygelser om att jag alltid är så långt ifrån att förstå har jag tagit bort. Det räcker som sagt att några ord sägs på ett annat vis för att jag ska förstå. Med denna vetskap lyssnar jag mer än gärna när någon vill berätta något för mig. Och jag lyssnar ärligt utan att jag ”måste” säga min mening och avbryta. För jag är nyfiken på att höra och jag vet att det kommer att ge mig något i slutändan även om jag inte förstår det på en gång. Och jag kanske missar den chansen om mitt egenvilja måste säga sitt och avbryta.

 

.

Och jag berättar gärna om min väg om någon vill höra. Vad vet jag? Jag kanske kan ge någon annan precis de orden den behöver för att komma till insikt.

.

 

Idag är en ny dag. Idag kan jag få nya insikter om jag vågar lyssna. Jag kan ge någon en insikt om jag törs berätta efter den andra pratat klart. Genom att ge så får jag. Så varför inte ge mig själv någon genom att ge någon annan något? Klart jag gör det idag.

.

LOVE & RESPECT