VILL LEVA IDAG
När jag till slut hade lyckats med att misslyckas med allt som jag gjorde. Med mitt liv, misslyckats med alla relationer till alla andra. När jag förlorat kontakten med min älskade dotter. När jag misslyckats att stå på egna ben och bara gjorde en massa skit, inbrott, rån, indrivningar, ja det mesta. På slutet misslyckades jag till och med det. När jag låg där, brutalt nedslagen i min botten. Nedslagen av mig själv och inte hade en aning om vad som hänt eller till en början så ville jag inte erkänna vad problemen låg. Men jag visste så väl. Det gjorde riktigt ont, den värsta smärtan jag varit med om. När jag var där på min botten så återstod ingenting annat än att acceptera att jag hade inte längre kontroll över mitt liv. Den kontrollen hade försvunnit för många år sen men jag hade inte förstått det utan trott att jag kunde få bättre kontroll med "hjälp" av ännu mer droger och brott.
.
Så fel...
.
Och där i sörjan, i ett djupt, djupt hål, som skulle kallas mitt liv låg jag... Men så hände det något. Jag kan inte säga riktigt vad men jag accepterade hur det såg ut och erkände min maktlöshet inför drogerna och kriminalliteten och jag blev villig och beredd på att göra allt det tunga arbetet som jag visste att det skulle bli för att hålla mig drogfri och inte göra nya brott. Drogfri var jag just då, men påtvingat. Jag satt ju inne, men om jag hade viljat så var droger inge problem att få tag i där inne. Jag blev erbjuden flera gånger, men jag ville inte. Något hade hänt. Och då återstod ingenting annat än att acceptera att jag var orsaken till mitt lidanded och jag var tvungen att förändra mig och mina tankesätt. Jag kom i kontakt med NA i fängelset och de hade en samling enkla (som var oerhört svåra och komplicerade för mig i början) andliga verktyg som jag blev erbjuden av NA-tolvstegprogram. Men jag var tvungen för att överleva. Så jag blev modfälld till en början när jag hörde ord som; ”oförskräckt, genomgripande, ödmjukt, genast, villighet, ödmjukhet, mod, kapitulation, ärlighet ,tro”, och en massa andra uttrycksom var helt okända för mig.
.
Jag kom till en punkt i livet för några år sedan då jag visste att jag endast hade två val kvar. Förändra och leva eller fortsätta och dö. Jag visste att jag var tvungen att ändra alla mina tankesätt om livet och hur jag bemötte det. Och jag visste att det skulle bli smärtsamt. Jag visste att det behövde ta sin tid innan jag blev förlåten. Innan människor skulle börja lita på mig. Även fast jag visste att jag förändrades så kunde ju inte de jag sårat och skadat veta det. Jag försökte till en början att kräva förlåtelse men det sårade bara mer insåg jag. Jag kunde bara göra min del och veta den och det jag kunde göra för de andra var att visa att jag gjorde det. Men jag kunde inte kräva någonting. Det var jag som sårat dem och de behövde sin tid för att se min förändring. Så idag är jag tacksam för att jag förstod detta tidigt så jag inte sårade ännu mer. Jag litar fullt ut på att tid måste få ta tid och den tiden stämmer aldrig överens med min min självcentrering. Så där var svaret för att få tålamod. Jobba bort självcentreringen. Och det har hjälpt mig mycket. Från att få förlåtelse till att sitta i telefonkö.
Men denna modfälldhet till de nya begreppen i andliga principer försvann med tiden när jag började känna att det hjälpte mig och att jag faktiskt mådde lite bättre för varje dag som gick. Och när jag insåg att min väg var min egen och att ingen talade om exakt hur jag skulle göra,utan jag fick tips och råd av programmet hur andra hade gått tillväga. Jag lyssnade på andra på möten som hade gått före mig. Lyssnade på deras resa, och tog till mig lite från alla och idag så har jag hittat min väg att gå och jag njuter av den här stigen jag är på.
Jag njuter av att arbeta med mig själv varje dag och fortfarande så upptäcker jag saker om mig själv,nu efter dessa år som passerat sedan 2008 i drogfrihet så är det nästan uteslutande positiva saker jag upptäcker. Är det något negativt så använder jag programmets andliga principer och alla de verktyg jag har idag för att vända dem till det positiva.
.
Jag lever på ett konstruktivt sätt enligt de principer som jag får till mig. Och som ett resultat av de tolv stegen och min coachingutbildning så kan jag säga att min inställning till livet och människorna och till allt har förvandlats något otroligt och min livsglädje är enorm.
.
Ja idag vill jag leva…
.
Idag njuter jag av livet...
.
Idag kan jag ta vara på livet fullt ut. Här och nu. Så enkelt med andliga principer. Och ansvar för mina handlingar.
.
Idag fortsätter jag acceptera att jag sårat människor som kanske aldrig förlåter mig. Jag vet att jag gör mitt bästa för att inte göra det igen. Det är min del.
.
Morgontankar från en veranda där solen precis går upp.
.
LOVE & RESPECT
