Acceptans.


Acceptans var viktigt för mej för att börja
min nya resa genom livet. Acceptans till att
jag själv, enbart jag, hade valt att försöka
lösa alla problem med lögner, droger och brott.
Det hade jag valt själv.
Och det var faktiskt skönt att acceptera att
skulden var min, för det helvete jag själv hade
skapat, det långsamma självmord jag höll på med.
.
Då kunde jag sluta gömma mej bakom
rättfärdiganden och självömkan, de som bara
gjorde livet ännu mer smärtsamt, och de tog mej
inte alls närmare ett bättre mående, snarare tvärtom.
.
Så först när jag helt och ärligt accepterade att det
var min skuld, mina självvalda handlingar som hade
fört mej ner så hårt i min personliga botten, hade
slagit i botten så hårt så jag tror att allt hade krossats inom mej,
först då kunde jag börja min färd i mitt nya liv.
Hade jag ställt till med allt skit, valt mitt dåliga mående,
så kunde jag genom acceptansen fanimej oxå försöka
göra mitt bästa för att bli att må bra i stället, och
sluta göra val som skadade mej och andra. Mitt val..
.
Acceptans handlar om att välja att både se
och stå ut med verkligheten,
hur plågsam den än kan vara utan att undvika,
fly, förvränga eller döma den –
hur jobbigt det än kan vara.
.
Med verklighet menar jag både den
yttre verkligheten runt omkring,
som exempelvis anhöriga, bekanta,
vänner och ovänner.
Jag kan inte förändra andra, och deras
handlande, men det jag kan påverka i det
är hur mycket jag tillåter mej att påverkas av
deras ageranden, om jag tillåter mej att påverkas
negativt av andra, så är det mitt eget val.
.
Jag kan idag enkelt välja annorlunda, känner jag att jag
påverkas negativt av någon, så berättar jag det, och sen
går vi åt olika håll eller så stannar vi kvar med varandra.
För oftast har jag märkt att de som jag berättar mina känslor
för inte har en aning om att deras agerande påverkar mej
negativt, och vet de så kan det ju inte ske något annorlunda.
Och vare sej vi går åt olika håll eller stannar kvar i vänskap, eller
vad det är för relation, så blir det som det ska.
.
Och den inre verkligheten som kan vara
olika tankar och känslor. Jag gör inte
om känslor längre, förr blev det hat och ilska,
med våld som resultat. Idag vågar jag känna,
varje känsla, ser inte någon känsla som dålig,
utan det är mitt handlande på varje känsla
som blir bra eller dåligt.
.
Att ha ett accepterande förhållningssätt
innebär inte att jag måste avstå från
att försöka förändra en situation, mej själv
utan att sluta upp med att föra krig mot mej själv
och min tillvaro.
.
Acceptans är,hur paradoxalt det än kan låta,
inte att sitta passiv utan att aktivt handla i
enlighet med mina mål och värderingar.
.
Acceptans hjälper mej att släppa alla
krav i mitt liv och på detta sätt
hittar jag större harmoni i livet.
Acceptans är härligt, när den är ärlig och öppen...
.
Acceptans är enkelt när jag lever på livets
villkor och gör det bästa av varje situation
som uppstår, accepterar situationen och gör det
jag kan för att ta mej igenom den på bästa sätt.
.
Jag accepterar att jag själv styr mitt månde,
så varför inte välja ett underbart mående och
göra det som krävs för att jag ska må bra.?