Gottgörelse
Livet leder mej alltid in på de vägar jag behöver. Långt ifrån alla gånger att jag gillar de vägarna men med ett öppet antiegoistiskt sinne så vet jag idag att de kommer att leda mej till något fint. Även om det kan vara svårt att acceptera ibland. Men de stunderna jag har svårt att acceptera så har jag stängt sinne och är självcentrerad och vill ha omedelbara resultat. Så fungerar det sällan. Tid måste få tid och jag får det jag behöver när jag behöver det.
.
Kom till insikt nu varför dessa tankar dök upp. Det vet jag oftast inte när jag börjar skriva.
.
Igår så gjorde jag en gottgörelse av "misstag". Jag råkade ringa fel men det blev ändå rätt. Och jag fattade direkt varför. Och jag började med att be om förlåtelse. Eller det var det enda jag gjorde. Jag insåg direkt när jag ringt fel att det behövde jag göra. Det spelade ingen roll om det jag sagt stämde. Att det var sanningen. Det är inte det viktiga. Jag hade sårat och skadat med mina ord som jag sagt när jag var sårad och förbannad. Och att jag då "måste" tala om sanningen skadar bara. Det var egoistiskt av mej. Och inte rätt.
.
Det är kanske det ärlig gottgörelse handlar om. Jag behöver inte ha fel för att göra fel. Jag behöver inte sänka någon bara för att jag vet sanningen. Och jag behöver absolut inte berätta den för andra. Då använder jag sanningen som ett vapen för att nedvärdera någon och det tillhör det förgångna.
.
Det kändes bra efter det korta samtalet och jag är tacksam för att jag idag vågar erkänna att jag sårar någon. Oavsett om jag vet att jag har rätt. Jag har ändå inte rätten att såra någon annan. Och tacksam för att jag törs släppa min självcentrering och be om ursäkt.
.
Och det viktiga i gottgörelse och i att be om förlåtelse är att jag bara ber om förlåtelse för det jag gjort. Jag behöver eller ska inte förklara varför jag gjorde det. Det blir bara ett rättfärdigande och då förminskar jag inför den andra att jag sårat. Och gör jag det så blir inte ursäkten ärligt tycker jag. Då sårar jag bara igen.
.
Under dessa år sedan jag lämnade missbruket och kriminalliteten så har jag gjort mycket gottgörelse. Jag har även förlåtit. Och dessa två tillsammans är otroliga verktyg om jag gör de ärligt för att komma vidare från gårdagen. Jag är inte längre rädd för att verka svag när jag erkänner mina fel och att jag sårar någon. Jag vet att det gör mej starkare idag och det är en växande respekt till de jag älskar eller till okända människor jag bett om ursäkt till.
.
Jag är inte den jag var igår. Jag är jag idag tack vare gårdagen och alla tidigare dagar. Jag vet att jag är en större och starkare människa idag än igår. Och det beror mycket på att jag vågar stå för min del i allting som händer mej. Utan rättfärdiganden och bortförklaringar. Har jag sårat så har jag och anledningen spelar ingen roll. Hävdar jag det så gör jag nästa misstag och får gottgöra det igen. Och gå den vägen igen och stå ensam kvar bara för att jag inte stake nog att stå för min del vill jag inte.
.
Jag förstår att jag stod ensam kvar för min falska oärliga stolthet och vägran att erkänna att jag gjorde fel och skadade. Och detta byggde på en förstörande självömkan om att det var så jävla synd om just mej. Att jag hade det mycket svårare än någon annan. Och jag var inte sen att berätta det för andra. "Du skulle uppleva det jag upplever,,,Du har inga problem... Du har det inte som jag...osv ....osv".
Det var att vara respektlös och jag trodde jag hade rätten att döma ut någon annans känslor och lidande. Och det vet jag hur mycket det sårar och skadar.
.
Livet är inget tävlande i lidande och vem som har det jobbigast. Förr var det så och var lämnade det mej? Jo ensam kvar med mina problem och utan stöd. Och då hade jag ännu mer saker att självömka över. Idag står jag för min del och ber om ursäkt hellre än har rätt. Att ha rätt är inte så viktigt för mej längre. Jag vet att det varken gör mej bättre eller sämre. Det som gör mej bättre eller sämre är om jag hävdar det och knäpper andra på näsan om det.
.
Tacksam för att ha kommit så pass långt så att jag förstår det.
LOVE&RESPECT