www.carlsa.blogg.se

andra gången så rotade jag fram saker som jag 
helst hade glömt bort helt och hållet,
händelser som är så sjuka i mina ögon idag.

Speciellt steg 4, 6 och 8 gav mej otroligt

mycket, insikter om mej själv och insyn

i den brutala person jag var då, och genom

det så kan jag se mer vem jag är idag.

.

Jag har gjort så otroligt destruktiva, vansinniga saker,
mot andra och mej själv, så enklast hade
väl varit att bara trycka tillbaka minnet
av dessa händelser och hoppas på att med 
tiden skulle jag ha glömt bort dessa.

Men det fungerar inte så, jag förstod redan

tidigt i tillfrisknandet att jag var tvungen att

bearbeta dessa saker och sluta gömma mej

för verkligheten och vara rädd för livet.

.
Så när jag fattade det så började jag gå

emot mina tankegångar om att
alla dessa händelser, det är så många,
skulle glömmas bort, jag lyssnade på de
som gått före mej i NA, och jobbade igenom
stegen. Och jag upptäckte minst lika mycket

om mej själv andra varvet, som i det första

varvet. Jag blev väl klarare i huvudet och i

och med det så blev jag ännu mer villig att

forska i mej själv och växa som människa.

Älskar att jobba med mej själv, är inne på

tredje steget nu igen i en annan stegarbetsguide,

som inriktar sej mer på känslor, och jag känner

redan nu hur mycket det ger mej och ser fram

emot steg 4 snart och 6 och 8. Ja alla stegen

när jag tänker efter.

.

I alla fall.

.
Jag insåg att jag var tvungen att sluta
upp att leva för mej själv, isolerad med dessa
plågosamma minnen från förr.
Jag insåg att jag behövde prata om dessa 
vedervärdiga minnen för att kunna göra rent
hus och för att kunna gå vidare med mitt nya liv.

.
Så jag började dela på möten om dessa minnen,
jag började skriva här i bloggen.
Och med tiden så kändes allt lättare och bättre.
Det jag gjort i det förgångna är gjort,det kan jag 
inte ändra på.
Men min inställning till alla dessa sjuka händelser
och mitt totalt vridna agerande då,
den inställningen förändrades genom att dela 
med mej av dessa... till er...

Och mitt avstånd till dessa ökas ju mer jag

jobbar i stegen, kommer nog aldrig att försvinna,

dessa minnen, men jag tillåter inte dem inte

längre plåga mej, utan jag kommer medvetet ihåg

dom och bearbetar det som behövs, för att

behålla det lyckliga underbara liv jag har idag.

Och jag kan inte ha det om jag skulle gräva ner

mej i gammalt och stanna kvar där.

Det gjorde jag i så många år och det höll

på att ta livet av mej till slut.

.

Jag kan naturligtvis önska att alla dessa saker
hade skett,men vad hjälper det?
Ingenting!!!
Som sagt; gjort är gjort!!!
Men om jag idag förändrar mitt handlande,
jobbar bort mina karaktärsdefekter,
med hänsyn till hur jag gjorde och agerade
tidigare, så kommer min inställning till forna
händelser och beteenden som jag absolut inte
är stolt över att förändras.

.
Jag behöver inte längre önska att det förflutna 
inte fanns, jag lär mej av det.
Jag behöver inte längre önska att plågsamma
minnen skulle glömmas bort, jag tar till mej dom
och gör inte om samma sak igen.
Jag kan förändra mina känslor och attityder
för allt detta, men bara genom att handla
och att dela med mej av dom...

.
Och ju mer aktivt handlande och ju mer 
jobb jag lägger ner för att bearbeta alla dessa
jobbiga minnen, desto mer bleknar dom
och mina minnen blir allt ljusare och lyckligare.
Men som sagt, jag måste gå igenom dom
jobbiga först...