FIGHT FIRE WI TH FIRE
Vissa stora skogsbränder släcks ibland genom en moteld. Oljebränder släcks med kontrollerade explosioner. En moteld är en brand som medvetet anläggs framför en brandfront. Motelden konsumerar en del av det brännbara materialet och i bästa fall kan motelden helt hindra branden från att sprida sig. I sämsta fall kan motelden förvärra branden.
.
Så kan jag möta livet med.
.
Men det är en tuff balansgång som jag måste lära mig. Och jag håller på att lära mig för fullt. Förr var det endast moteld som gällde. Försvar och påhopp och jag vet ju hur det slutade. Sedan ett tag på min nya väg så gjorde jag inget alls för att försvara mig. Och det visade sig vara minst lika skadligt. Allt är inte svart eller vitt i livet. Mellan svart och vitt så finns balans. Och det är allt där i mellan som livets härliga färger visar dej. Det är när jag tar vara på dessa livets färger som jag upplever livet på ett underbart sätt.
.
Och det tror jag gäller allt. Ibland kan alltså eld besvaras bäst med samma mynt liksom en utskällning ibland bäst besvaras med en utskällning tillbaka. Andra gånger kan det sämsta alternativet vara att skjuta tillbaka. Ibland kan det vara helt fel och skada mer att bara hålla med, att låta elden fortsätta brinna. Det beror på. Det är det jag håller på att lära mig. Nyckeln för mig är att vara öppen, ödmjuk och vara ärlig och säga vad jag tycker. Utan att medvetet försöka såra bara för att jag ska få rätt. Jag lär mej mer och mer att kunna säga min sanning på ett sätt som inte sårar.
.
Samma situation kan upplevas och uppfattas totalt olika av två olika personer. Idag är det inte viktigt för mig att ”vinna” eller få min syn deklarerad som den enda rätta. Jag vill bara bli accepterad och respekterad för att jag har min åsikt. För jag visar den acceptansen och respekten till andras åsikter. Ofta får jag höra att jag är för öppen och brutalt ärlig men jag är hellre det än oärlig. Svår balans det där med. Och frågar någon mig något och de inte kan ta svaret så skulle de inte ha frågat. Vad andra klarar av, tex sanningen, ligger inte hos mig att ta hand om. Frågar jag något och blir upprörd av svaret så är det oftast svaret jag behöver. Men förväntar jag mig ett visst svar på en fråga så hade jag ju inte behövt fråga från första början. Och att bli upprörd på någon som svarar ärligt på en fråga JAG har ställt är ju idiotiskt. Då är jag ju upprörd på mig själv egentligen och då behöver jag ta reda på varför jag är det. Vad jag försöker få fram här är att det gäller att vara lite flexibel i livet.
.
Ibland lägga moteld, ibland inte. Lite som att segelflyga, ibland bara låta motvinden föra mig mot nya höjder och ibland följa medvindarna och njuta av den höjden jag är på just nu. Som sagt ... BALANS… Jag har läst eller hört någonstans det här och det är så bra tycker jag.
”-Oroa dig inte. -Oroa dig som sjutton.
-Ta inte dig själv på för stort allvar. -Ta dig själv på lika stort allvar som döden.
-Ha ett gigantiskt självförtroende. -Tvivla på dig själv. -Det håller dig vaken och alert.”
.
Vad jag tror att det menas med det är att eld ibland bör bekämpas med eld. Ibland, tvärtom, är vatten det bästa. Flexibilitet är nyckeln. Tvivel kan vara ett sundhetstecken. Att kunna röra sig mellan två ytterligheter beroende på situation, det gör mig ödmjuk och skapar ett större register av känslor och verktyg att plocka ifrån. Att allt är inte svart eller vitt. Livet är föränderligt och det är så härligt.
.
Jag var i kriminalliteten och missbruket en person som reagerade enbart med ilska och våld på allting. Jag hatade minsta lilla sak, hatade allt och JAG måste då alltid få sista ordet, behövde perfekta förutsättningar, men jag skapade mig inga förutsättningar genom det. Utan tog bort dem ifrån mig själv och skapade på så vis mina egna problem helt i onödan. Någon har sagt "Spara på ordet 'hata' till det som verkligen är värt att hata." Om jag blir orättvist behandlad, bli både förbannad, samtidigt som jag inte bryr mig. Handla inte på ilskan, utan ta reda på varför jag känner så. Det finns ju en anledning till att jag reagerar som jag gör. Det är ju inte den andra som reagerar utan JAG och därför ligger ansvaret hos mig.
.
Har jag något framför mig den här dagen som jag funderar på hur jag ska lösa? Jag oroar mig inte. Men oroar mig som sjutton. Jag tror stenhårt på mig själv och det jag gjort, men tvivlar, för då kan jag alltid förbättre det jag gör bra lite bättre. Eld kan alltså bekämpas med eld. Men inte alla gånger. Det är jag som har ansvaret för att ta reda på vilket medel som är bäst och framför allt byta sätt om jag upptäcker att det ena sättet är fel. Kanske är det moteld som gäller när jag får kritik. Kanske vatten. Det vet jag bäst. Men vad som än händer så kommer jag att klara av det också. Bara jag väljer att prova olika medel och lösningar på alla olika saker som händer. Det finns ingen standardlösning på allt. Jag måste ta reda på orsaken och sen kan jag lösa det som behövs. Jag bär på svaret…
.
Ha en underbar dag och se era egna härliga färger mellan svart och vitt. Det är där livet är.
..
LOVE & RESPECT
