www.carlsa.blogg.se

Jag har idag lärt mej att skilja på
förväntnngar och krav.
I missbruket så krävde jag det mesta,
och det blev sällan eller aldrig så
som jag ville.
Idag har jag genom möten och att
lyssna på de som kommit längre i
sitt tillfrisknande lärt mej att det
är inget fel att jag förväntar mej egna
framsteg, att få belöningar i livet
eller att bli bemött av andra människor
på en anständigt och respektfullt sätt.
Men jag har oxå fått höra att jag
kommer att få problem om jag låter
mina förväntningar övergå till krav.
I mitt aktiva missbruk så gjorde
jag alltid det som sagt.
För om jag kräver det så kommer
jag bara att bli besviken på min
egen utveckling,på olika livssituationer
och på andra människor,
lika besviken som
jag alltid var förr,och undrade
varför inget blev som jag krävde.
Men då var det just därför att
jag krävde det istället för att
förvänta mej det.
Och får jag inte som jag vill är ju
frågan;ska jag göra som jag alltid gjort,
vältra mej i självömkan eller ilska
som jag var så bra på.
Hämnas och att göra ont värre.
Eller ska jag sluta kräva och ta vara
på det som kommer till mej?
Och acceptera verkligheten
så som den är?
Självklara svar på dom frågorna
till synes.
Men det har det inte alltid varit.
Så jag är väldigt glad och tacksam
att jag kan skilja på det här idag,
för det gör mitt liv så mycket lättare,
och jag tror att om alla tänkte så
här så skulle livet vara mycket
lättare för många,inte bara gamla
knarkare...