www.carlsa.blogg.se

”Det var den allra bästa av tider och det var den allra värsta. Det var visdomens tid. Det var oförnuftets tid. Det var både trons och vantrons epok. Det var ljusets årstid och mörkrets årstid, hoppets vår och förtvivlans vinter. Allt låg framför oss, och intet låg framför oss. ”                                                                                                          

Så skrev Charles Dickens i sin bok ”Två städer”, som skrevs på 1800-talet någon gång och jag tror jag hört att den är världens mest sålda roman. Jag har inte läst hela boken men det citatet dyker upp då och då och jag tycker om det. Det får mig att minnas och tänka tillbaka och tänka framåt. Citatet ger mig en klarare syn och bredare perspektiv på livets vändningar varje gång. Och för varje gång citatet dyker upp så känner jag mer hur jag fattat hur livets olika faser och vändningar hör ihop. Jag kan inte uppleva det ena utan det andra. Så visst känns den texten lika aktuell idag. Det pågår en ständig kamp, både i den inre föreställningsvärlden och den yttre verkligheten. Och allt hör ihop.

.

Vad jag försöker göra idag är att jag försöker rikta udden mot ljusets årstid. Det är på rätt väg nu. En människa utan hopp är som en musiker utan sitt instrument, som en förälder utan sitt barn. Jag försöker att inte släppa in mörkrets årstid i mitt hjärta. Jag har haft den årstiden ständigt inom mig i mitt liv. Det kommer att bygga bo där. Det blir en mental ödemark, en tom rymd där inget kan växa. Det gäller att befria mig från dess trollkonster. Men ändå så kommer jag inte ifrån den årstiden. Jag har upplevt den och därför jag kan uppleva ljusets årstid nu. Jag kan se det mörka idag och använda mig av det för att inte befinna mig där hela tiden. För jag vet att utan att ha upplevt mörkret så kan jag inte uppleva ljuset. Utan sorg så kan jag inte känna glädje. Utan motgång så vet jag inte vad medgång är.                  

.

Jag har ett helt liv fyllt av ögonblick som format mig till den jag är. Jag har sagt och gjort saker, både bra och mindre bra. Jag har gjort fruktansvärda saker mot människor men jag har även gjort otroligt bra saker för andra människor. Jag har till och med gjort bra saker till dem jag gjorde de fruktansvärda sakerna mot. Jag har bett om ursäkt och fått förlåtelse. Jag har skadat många och jag har hjälpt till att läka en del. Jag fokuserar inte på de mindre bra eller till och med fruktansvärda saker jag gjort utan jag ser att jag inte gör dem längre och då befinner jag mig inte falskt i något som ändå redan passerat och jag mår inte dåligt av något som inte är. Och när jag ser att jag idag gör så många fler bra saker än de mindre bra så då ser jag att jag är en bra människa. Jag behöver inte längre döma mig själv för något jag gjort men som jag inte gör längre. Lika med andra människor. Jag dömer dem inte för vilka de var igår. Jag respekterar dem för den de är idag.                           

.

Jag har ett rikt inre liv. Jag kanske behöver vinna den där matchen som Dickens pratar om och upplösa motsägelserna. Jag tror detta är en attitydfråga och hur jag ser på det som sker och hur jag hanterar det. Det gäller att ha tentaklerna ute och fånga upp det som går att bygga vidare på. Möjligheterna ligger framför mig. Det finns massor av allt. Och när jag fokuserar och tar vara på det ljusa i livet så får jag mer av det. Men det fungerar lika om jag fokuserar på det mörka i livet. Det jag lägger fokus på växer sig alltid starkare och min livsupplevelse beroende på var jag lägger mitt fokus. Så är det för alla utan undantag. Det viktiga är ju att förstå det och att tro på att det fungerar. För det fungerar. Jag har förr sagt att det inte fungerar och vad hände? Det fungerade inte för jag la in en negativ bild på det positiva. Inte alls konstigt att det blev en duktig krock inom mig.

.

Idag ska jag försöka fokusera på bra ljusa saker med det mörka i minnet. Jag ska visa mig själv att det är hoppets vår. Det ska synas i mitt leende. Det ska höras i mitt tonfall. Det ska märkas på mina val. Det är inte bara en vanlig dag idag. Det är just idag som jag har alla och enda möjligheten att påverka mitt liv och mående just nu. Det kan jag aldrig göra någon annan gång. Det är sanningens ögonblick. Det är dags att koppla på inspirationen igen. Energi smittar av sig. Jag är bara en människa, men vilken människa jag är. Och vilken människa du är Det är den allra bästa av tider och jag klarar allt idag.

Det är ljusets årstid för mörkrets har passerat.

.

LOVE&RESPECT