GE FÖR ATT KUNNA FÅ

       

 

                                                                                 

Hela mitt liv lyssnar på ditt liv. Om jag tillåter att ta till mig av andras lösningar och glädjas åt andras framgångar i stället för att vara avundsjuk och missunna dem. Och släpper min egenvilja och kan se andras lösningar samspela med mina. Hade oerhört svårt i början av min drogfrighet att göra det. Men jag hade ju efter 22 års helvete som jag själv skapat till slut fattat att min egenvilja och mina sätt och lösningar sakta tog livet av mig. Och jag kände att det var dags att ändra riktning eller dö. Jag vet idag att för att finna mitt sanna jag så måste jag ta bort egot för de två går inte ihop.

.

Hade varit så nära döden så många gånger, överdoser, uppgörelser och olyckor osv.. Och jag kände att dessa upplevelser kom tätare och tätare, och ärligt talat så var jag trött på att "leva". På det viset som jag gjorde. Så många överdoser var nog mer eller mindre medvetna. Så jag började lämna det gamla och sökte det nya livet, det jag har idag. Och utan att ha släppt egenviljan och ha lyssnat på andras liv, så vet jag inte var jag hade varit idag. Troligtvis begraven eller inspärrad.

.

Men poängen i det här är att kunna och våga LYSSNA på andra. Jag behöver inte tro att de alltid har rätt lösning för mig men det vet jag inte förrän jag lyssnat och provat. Så att lyssna på många och hitta min väg var viktigt och ett absolut måste. Och viktigt var att jag hela tiden visste att det var jag. Endast jag som kunde göra mitt jobb, det kunde jag inte tro att någon annan skulle göra. För då skulle jag inte komma vidare i livet. Och jag insåg efter ett tag att jag inte behövde eller kunde ringa och fråga någon så fort jag kände mig lite osäker i ovana situationer och göra precis som den som jag frågat sa. Det blev så otroligt fel oftast.

.

Jag kunde lyssna som sagt och sen fick jag hitta min egen väg, för vi alla är olika. Och idag har jag kommit så pass långt att jag har fått förmågan och förmånen att kunna ge mina erfarenheter vidare. Men det är lika viktigt då att jag inte kräver att någon ska göra precis så som jag gjort. De kanske kan ta till sig en strimma hopp eller någon liten del så som jag har gjort. Mina erfarenheter kan vägleda andra. Kanske bara så lite som att någon annan kan få lite hopp om en förändring. Andras erfarenheter blir till hjälp för ännu många fler. Vi behöver få ta del av varandras upplevelser. Och det får jag tillfälle till. Den största uppmärksamhet jag kan visa någon är att lyssna koncentrerat på honom eller henne. Vi vill väl alla göra oss hörda, betyda något för andra, räknas. Och att bli tagen på allvar kan vara den balsam som läker såren för någon i dag.                                                                                                                      

.

Jag står inför en ny dag, en dag fylld av tillfällen att lyssna på någon som vill bli hörd. Och till min förvåning kommer jag att få höra ett budskap som riktar sig just till mig där jag står just nu som för mig vidare. Ett budskap som kanske leder mig in på en ny och bättre väg. Eller förbättrar den goda härliga väg som jag är på. Även om jag inte direkt saknar något precis där jag är nu. Klart jag längtar efter vissa saker, men de vet jag att jag kommer att få när tiden är rätt. Men det tar jag när det kommer.                                                                                                           

.

Och jag vet detta idag. Vägledning kommer alltid att finnas till hands om jag bara vill och törs lyssna. Men om jag stänger in mig i min egen trånga, problemfyllda, förvirrade egocentriska  värld, den värld som hindrar mitt sanna jag att komma fram, i den inspärrning som jag själv skapade och som jag levde i så många år. Om jag väljer mitt ego före mitt sanna jag så missar jag svaren på de frågor jag ställer och mitt mående blir efter det och jag kommer ingenstans i livet.

Jag behöver inte börja använda droger eller göra kriminella saker för att hamna där. Det sitter i mina tankesätt, om jag hamnar där eller inte. Och där vill jag inte vara. Så jag har min tanke på att det inte längre är en möjlighet eller lösning, men samtidigt så vet jag att hotet aldrig kommer att försvinna. Men det är inget jag går och oroar mig för och det för att jag vet att jag gör det jag behöver varje dag för att inte hamna där igen. Men om jag blev högmodig och trodde att jag inte behövde "jobba" med mej själv varje dag, då skulle jag behöva vara orolig, för det är början på ett återfall.

.

Och denna medvetenhet ger mig val och den ger mig frihet. Så då har jag möjligheten att göra bra val och se allt som händer som möjligheter och erfarenheter eller på ett negativt sätt som förbannelser och att livet är orättvist. Jag vet att det sista inte är sant och om jag tänker så blir livet jobbigt. Och varför välja att göra livet jobbigt när jag inte behöver? .

Det är för mig idag obegripligt, men så har det långt ifrån alltid varit.                                

.

Så om jag skulle förvägra mig att leva och stänga in mig själv i självömkan och i egocentrism så förvrängs de budskap som vill tränga fram till mig. Och jag går miste om många tillfällen att låta andra människor få känna att de betyder något för mig, och att de har en uppgift i min tillvaro. Jag låser in mitt sanna jag.

.

Jag utvecklas till en bättre människa var gång jag lyssnar på andra. Jag ska göra det gång på gång. I dag ska jag finnas till hands för någon. I dag ska jag räcka ut min hand och finns det någon som vill att jag ska lyssna så ska jag göra det. Och göra det medvetet med min hand utsträckt, för då kommer det att ge mig lika mycket som jag ger med den medmänskligheten.

.

Livet handlar om att ge för att kunna få...

.

LOVE & RESPECT.

Önskar er alla en underbar dag och kom ihåg att ni får ge kärlek precis lika mycket ALLA dagar, inte bara idag som är alla hjärtans dag.

 

 

1 Linafidelinina:

skriven

Jättefint och starkt skrivet. Jag tycker väldigt mycket om din blogg. Du skriver positivt med så mycket eftertanke i varje mening. Alla har vi vår historia som gör oss till just den vi är idag. Men man utvecklas hela tiden och det som var viktigt och man strävade efter igår kanske inte är det något man brinner för eller vill idag. Så mycket händer på vägen som gör att man omvärderar och vaknar. Men man ska vara rädd om och se värdet i varandra och i alla fina medmänniskor man möter. Sociala kontakter och gemenskap gör oss starkare och man kan hjälpa varandra framåt genom att bara finnas till och reflektera.

Svar: precis
kalle


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: