www.carlsa.blogg.se

Jag går igenom många utvecklingsstadier på vägen till andlig mognad och utveckling och gör det ständigt. Det är häftigt. Till en början så kämpade jag förbannat med att tillämpa den andliga principen ÄRLIGHET. Eftersom jag levt med lögner hela mitt liv innan tog det sin tid att kunna tillämpa total ärlighet i allt. Men det gick och idag är det grunden i mitt tillfrisknande. Och livet blir fan så mycket enklare och underbarare med total ärlighet. Framsteg och inte perfektion är målet för mitt tillfrisknande.

.

Jag tror att ingen kan bli perfekt och är glad för det. För om det skulle vara så, så skulle jag sluta att utvecklas och komma till nya insikter hela tiden. Och det kanske kommer många dagar som jag att tycker att det har gått bakåt för mig. Det har hänt några gånger och det är aldrig kul. När jag går bakåt är det ett tecken på att jag kanske blivit högmodig eller tror på något falskt sätt att jag klar eller frisk. Och detta leder till drogsug så småningom. En vilja att fly igen fast jag så väl vet att det är ingen lösning. Men vissa saker går så fort så jag inte hinner avstyra i tid. Eller i tid gör jag ju eftersom jag inte kört upp sprutan i armen än. Det jag menar är att oftast hinner jag avstyra innan det hinner bli ett drogsug. Kommer drogsuget så är jag farligt nära ett återfall.                                                                        

.

Senast i morse så har jag pratat och skrivit med två vänner om drogsug. En som hade det och en som undrade om jag hade det ibland. Och på det senare. Nej, jag har inte haft drogsug flera år . Det fysiska va ju bara någon månad, men det psykiska satt kvar ett tag längre. Det fysiska var ju bara att ta smällen med avtändningen så behöver jag inte vara rädd för den igen om jag inte använder igen naturligtvis. Men gör jag det inte så kommer den inte tillbaka. Men den psykiska, den jag tror att jag behöver droger eller vad det nu är jag missbrukar den sitter helt och hållet i mitt huvud och det är jag själv som tillåter det komma eller inte. Så uttrycket listig och falsk och stark förstår jag. Men det kan bli riktigt farligt om jag använder det uttrycket för att rättfärdiga att jag inte jobbat med mej själv. Det blir bara en ny ursäkt  till varför jag använt och jag försöker ta bort mitt ansvar till att jag tillåtit det gå så långt.

.

Jag tillåter inte att det går så långt, eller försöker i alla fall och jag tror det har med att göra att jag jobbar i stegen lite varje dag och att jag ständigt är uppmärksam på hur jag mår. Jag coachar mej själv varje dag och gör det genom att coacha andra med. Har märkt på slutet då jag coachat lite mer hur mycket det gör för mej. Ge för att behålla det jag har stämmer så bra. Jag tar tag i det som behövs. Jag gör min inventering av gårdagen varje morgon innan jag skriver av mig. Och jag tittar på om jag gjort det jag skulle. Om jag kunde gjort något mer eller mindre. Om jag sårat någon. Om jag gått in i gamla beteenden.

.

Ja jag kontrollerar helt enkelt om jag fortfarande strävar framåt i tillfrisknandet. Eller bakåt. Och om det skulle gå så långt som till drogsug så har det verkligen gått långt  så tänker jag bara på vad det skulle ge eller snarare förstöra. Vad som skulle tas ifrån mig. Jag skulle förlora ALLT igen. Min dotter, kärleken i mitt liv, mitt jobb som jag älskar, mina vänner, den tillit jag har byggt upp. Ja jag skulle förlora det härliga och lyckliga liv jag har idag och jag skulle troligtvis vara död inom kort om jag körde upp sprutan i armen och började vara kriminell igen. Då skulle nog drogsuget försvinna men jag vet ju inte eftersom jag inte upplevt det på ett tag.                                                  

.

Jag kommer att återfalla i gamla beteendemönster många gånger men idag stannar det oftast vid tankar och jag handlar oftast inte på dem längre, det är skönt. För när jag gör det vilket jag gör ibland så gör det förbannat ont i mig. För det är mina närmaste som jag sårar genom det.                                                                                           

.

Det kanske kommer dagar då att allt känns omöjligt för att gå vidare. I att göra nya framsteg. Men det är övergående stadier och jag kommer att märka att det går framåt trots detta. Och att jag kommer att lära mig något av dessa tankar och känslor. Så har det varit hittills i alla fall. Det som varit mest smärtsamt och jobbigt har fått mig att växa som mest. Med det i tankarna så blir det enkelt att ta tag i det jag behöver. Jag måste se upp med mina krav på perfektion. Det kommer inte att inträffa men jag kan göra mitt bästa hela tiden. Det är så nära perfektion jag kan komma. Det gör att jag inte enbart nöjer mig med stora framsteg, de är få Utan jag är nöjd med det jag åstadkommer hela tiden. Även om jag inte är nöjd när jag faller in i gamla beteenden så är jag nöjd i att jag lärt mig upptäcka och erkänna dem.

.

Jag kan inte göra mer än att jag gör mitt bästa och det krävs heller inte mer av mig. Jag har alla verktyg jag behöver för att bearbeta mig själv och det förflutna, det är jag som djupt inom mig har alla svaren om jag vågar fråga och vara ärlig mot mig själv. Och framför allt vågar lyssna på NYA svar då de gamla som mitt ego skapat bara förstör för mig. Men jag måste utnyttja min erfarenhet av allt som hänt på ett positivt sätt för att kunna acceptera, förlåta och tillåta mig att vara lycklig helt och fullt.                                                                                                                              

.

En uppriktig självrannsakan kan visa mig hur jag fortsätter nå framgång. Men ibland kommer jag ändå att vackla. Så är det i livet, upp och ner.                                                                   

Och varje dag är en ny början.

Den här dagen ligger framför mig, och jag kan göra framsteg.

.

Morgontankar från en varm veranda i livet.

.

LOVE & RESPECT